Tryckfallsjuka eller Dykarsjuka

För att lära sig mer om tryckfallsjuka och hur en tryckkammare fungerar så tar WTA en tur till Karolinska Sjukhuset några gånger om året. För att låta dykare tryckas ner till 50 m under kontrollerade former med en dykläkare närvarande. Efter torrdyket till 50 m går dykläkaren igenom hur och vad som händer med kroppen under ökat tryck.

Är du intresserad av en kväll på KS med torrdyk till 50m och föredrag med en av de duktigaste läkarna inom anestesi /hyperbar medicin. Ring då Tobias på 0709-512 116 & boka en oförglömlig kväll.

 

En modell av många olika tryckkammare.

 

Vad är Dykarsjuka?

Dykarsjuka, eller tryckfallssjuka som det också kallas, uppkommer då en dykare under tryck andas in andningsgasen, i sportdykarens fall vanlig luft, och kvävet i denna löses i blod och andra vävnadsvätskor. Mängden gas som kroppen tar upp beror på djupet (trycket) och dyktiden. Ju högre tryck dykaren utsättsför och ju längre tid under tryck desto mer kväve upptas. När dykaren sedan är på väg uppåt minskar det omgivande trycket och blodet och vävnadsvätskorna kan inte längre binda så mycket kväve. Kvävet återgår då till gasform. Om gasen inte då kan lämna kroppen genom utandning eller att konsentrationen blir för hög, bildar kvävet bubblor ute i vävnaden och i blodet. Dessa bubblor blir större allteftersom trycket sjunker och de blir tillräckligt stora kan de ge symtom. Beroende på var dessa bubblor sätter sig ger det olika typer av symtom på tryckfallssjuka.

Bubblor av detta slag bildas vid varje dyktillfälle men vanligtvis endast i de större blodkärlen på väg till lungorna där de kan filtreras bort utan att göra någon skada.

Tryckfallssjuka delas in i olika typer, TYP 1 och TYP 2 där TYP 2 anses vara allvarligast. Dessa typer kan uppträda tillsammans. Symtom som uppträder strax efter dyket eller kanske till och med mot slutet av dyket anses alltid som svåra. Allvarliga fall av tryckfallsjuka visar sig i de flesta fall inom 1-2 timmar efter dyket. 90% av fallen visar sig inom 6 timmar och efter 24 timmar anses faran vara över. Man bör dessutom vänta med att flyga eller att bege sig till någon hög höjd inom 24 timmar.

Oavsett graden av tryckfallsjukans symptom måste alla fall behandlas och anses som ytters allvarliga.

TYP 1

Hudsymtom : Typiska symptom är dykarloppor som upplevs som myrkrypningar. Klådan är vanligast på underarmar och händer men kan även förekomma på andra kroppsdelar. Rodnader och marmoreringar är en något kraftigare form av hudsymptom.

Muskel- och skelettsmärta : Värk i armar, ben och leder som i de flesta fall uppträder inom 6 timmar efter dyket. Denna symptom kallas Bends. Axlar och armbågar anses vara extra utsatta. Smärtan kan vara mycket lindrig till en början och kan lätt förbises av den drabbade vilket kan vara mycket farligt eftersom den som drabbats av Bends ofta kan ha eller får andra allvarligare symptom.

TYP 2

TYP 2 symptom kan uppträda ensamt eller i kombination med TYP 1.

 

Tryckkammare sett inifrån.

 

Chokes : Förekommer vid mycket snabba uppstigningar. Börjar som ett tryck eller obehag bakom bröstkorgen strax efter man kommit till ytan. Hosta och smärtsam och ytlig andning. Känsla av att inte få tillräckligt med luft. Personen kan bli blå och blodtrycket sjunker. Ett stort antal bubblor finns i personens i lungor och centrala blodkärl. Omedelbar tryckkammarbehandling och syrgas behandling behövs.

Symptom från nervsystemet : Känsel nedsättning, smärta inom större områden, förlamningar och minskad muskelkraft, svårt att kontrollera urinblåsa och tarm, yrsel, illamående, huvudvärk, epileptiska kramper mm.

Symptomen kan vara många. Detta gör tryckfallsjuka till en sjukdom som kan vara svårt att diagnostisera även för en erfaren läkare. Dykarloppor och marmoreringar kräver oftast ingen behandling men kan förljas av allvarligare symptom. Det är av största vikt att alltid kontakta läkare vid misstanke om dykarsjuka.

Till en person som misstänkts drabbats av tryckfallsjuka ska behandling med 100% syrgas påbörjas omedelbart. Syrgasen bidrar till att vädra ut kvävgasen snabbare samt att syresätta syrebrist-drabbade organ. Fullt vaken och ej illamående dykare kan få acetylsalicylsyra (magnecyl eller motsvarande), detta bidrar till att minska risken för blodproppar som kan uppstå genom kvävbubblornas aktivering av blodplättarna. En dykarsjuk person måste snarast till tryckkammare för att behandlas efter speciella behandlingstabeller av dykläkare.

Alla kan drabbas av tryckfallsjuka men genom att följa tabeller kan risken minimeras. Det förekommer dock fall av tryckfallsjuka vid dyk inom tabellernas ramar. Man ska undvika att dyka på marginalerna Ett säkerhetsstopp på 5 meter i 3 minuter krävs efter dyk nära tabellens gränser men rekomenderas efter samtliga dyk. Uppstigningshastigheten är rekomenderad till max 9 meter per minut. Upprepade dyk samma dag eller dyk i flera dagar i följd kräver extra försiktighet.

 

Tillbaka